Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön hänger ihop.

Organisatorisk arbetsmiljö berör hur arbetet är organiserat; hur det planeras, leds och kommuniceras, samt hur beslut i organisationen fattas. Den sociala arbetsmiljön berör det interpersonella samspelet; hur vi påverkas av de personer som finns runt omkring oss, som t.ex. kollegor, chefer och gäster.

Arbetets organisation på rederinivå

Resultaten av enkäten visar att intendenturpersonalen ombord passagerarfartyg är betydligt mindre benägna än de andra avdelningarna ombord att hålla med om att bemanningen är tillräcklig för att klara arbetsuppgifterna på ett bra sätt, att arbetsfördelningen är organiserad på ett bra sätt, samt att arbetsplatsen är väl anpassad för att utföra arbetsuppgifterna på ett bra sätt.

I figuren redovisas procentandelar som instämmer (gröna staplar), tar avstånd (röda staplar) samt tveksamma (gula staplar). Intendenturpersonalen rapporterar de sämsta upplevelserna och bemanningen upplevs som mest problematisk. Knappt 40 procent av intendenturpersonalen håller med och nästan lika stor andel tar klart avstånd. Över 20 procent förhåller sig tveksamma.

Upplevelser av hur arbetet är organiserat på egna avdelningen, andel i procent utifrån svarsalternativ

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Under åren 2011–2014 som vi följt sjukskrivningsstatistiken har fartyg både flaggats ut och flaggats in, ibland med förändrade arbetsförhållanden som följd. Vissa respondenter upplever att förändringar i hur arbetet är organiserat på rederinivå kan ha påverkat sjukskrivningarna.

Personalomsättningen inom intendenturen upplevs ha ökat inom främst kök och restaurang och bland de yngre i personalen som är anställda som vikarie, några från vecka till vecka, känner osäkerhet om anställningen.

Oftast får man reda på när man är på jobb att man ska komma om en vecka igen. Säger de nej då så då får du sitta hemma och vänta vid telefon, och så ringer de högst troligen.

Utan en säker anställning eller arbetskontrakt som sträcker sig över en längre tid, påverkas även tiden som skulle behövas för att kunna återhämta sig. Ett exempel är om en anställd känner sig tvingad att arbeta extra på sin intjänade ledighet eller inte vågar ta semester om det kan påverka möjligheten av att få arbete på fartyget framöver.

Men den upplevda otryggheten i anställningen påverkar inte bara vikarierna. Även de fastanställda menar att de påverkas negativt när kollegor försvinner och ersätts. Det upplevs som både en emotionell och fysisk belastning. Rent praktiskt innebär det att tillfälligt anställd personal som saknar erfarenhet behöver mer tid för arbetsplatsintroduktionen och upplärning och den fasta personalen upplever ibland att de själva behöver kompensera genom att arbeta hårdare och bevaka mer än sin egen arbetsstation.

Behovet av en bra introduktion till både arbetsplats och arbetsuppgifter nämns av flera som vi har intervjuat som gärna hade sett att nya hade fått möjlighet att gå bredvid en dag eller två för att lära sig men ofta saknas det tid och resurser för detta. Det känns ofta som att de nya blir inslängda.

Arbetets organisation på fartygsnivå

Det kan upplevas svårt att skapa en bättre arbetsmiljö där personal delas in i arbetslag på grund av ett högt antal sjukskrivna anställda. I utdraget nedan har man försökt att skapa bättre sammanhållning och en bättre arbetsmiljö genom att dela in personalen i olika arbetslag som skulle vara blandat med hänsyn på ålder och kompetens.

Hur man hade satt ihop olika team och hur det skulle fungera, rätt blandningar av åldrar och kompetens och hela paketet. Jo, men tjena, plocka fram sjukskrivningsstatistiken och se hur många av de där teamen som är intakta en endaste vecka per år, inget, för det är alltid någon som är borta. (Lokal fackrepresentant)

En annan aspekt som har framförts i intervjuerna är det skiftande antal besättning som anpassas efter förväntat antal passagerare. Det kan leda till situationer där det antingen finns för mycket personal ombord, men det är oftare så att man upplever sig ha för lite personal. Detta påverkar hur personalen uppfattar sina resurser i förhållandet till arbete.

På några av de besökta fartygen tillämpas arbetsrotation där anställda byter mellan olika arbetsstationer. Arbetsväxlingen innebär en varierad belastning på kroppen och också arbetsutvidgning där flera personer kan göra fler arbetsuppgifter, något som generellt kan anses positivt för både individ och organisation. Det är dock inte alltid systemet med arbetsrotation fungerar som det är tänkt. Två ekonomibiträden som arbetar i städet berättar, oberoende av varandra, att de ofta blir förflyttade till andra avdelningar och arbetsuppgifter men att de inte får hjälp från andra i samma utsträckning när de t.ex. är en person kort vid sjukdom eller liknande.

Trots hög fysisk belastning för de som arbetar i lagret, med mycket manuell hantering och tunga lyft berättar en intervjuad lagerchef att de har låg sjukskrivning och på sex år har de inte haft någon personalomsättning. Förklaringen uppges vara att på det aktuella fartygets lager arbetar de i en tight grupp som stärker och hjälper varandra vilket skapar trygghet. De kompenserar ett tungt arbete, som utförs med tämligen begränsad egen kontroll, med ett gott socialt stöd, både praktiskt och emotionellt.

Under studien har det framkommit flera exempel där sättet som arbete och uppgifter är organiserade skapar onödig frustration. Det innebär en ökad risk för stress och belastningsbesvär när medarbetare tvingas arbeta på ett sätt och med utrustning som uppfattas som varken effektivt eller säkert.