Fartygens innemiljö och luftkvalitet

Människan tillbringar nästan 90 procent av sin tid inomhus, resten av tiden spenderas i fordon eller utomhus. Eftersom sjöpersonal ofta jobbar under långa tider ombord med små möjligheter till variation och miljöombyte är fartygens innemiljö och luftkvalitet viktiga för både hälsa och välbefinnande. Sjöpersonal är en av de yrkesgrupper som är särskilt utsatta för farliga ämnen som härstammar från bränslen och avgaser. Den slutna miljön innebär också risk för att smittsamma sjukdomar sprids på fartyg, särskilt i andningsorganen.

Innemiljö och luftkvalitet ombord påverkas till stor del av vilken typ av bränsle som används och hur fartygets ventilationssystem är utformat. Dessa faktorer påverkar vilka kemiska luftföroreningar och partiklar som finns i luften men också den termiska komforten, alltså hur vi upplever temperatur och drag på en arbetsplats eller i en hytt

I flera omfattande forskningsprojekt tillsammans med forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har vi kartlagt innemiljön på fartyg, sjöfolks personliga exponering för farliga luftföroreningar, samt hur arbetet och innemiljön påverkas av olika bränsletyper.

Resultat

Resultaten visar att generellt sett är innemiljön god på svenska fartyg men det finns skillnader både mellan olika fartyg och olika yrkesgrupper där maskinpersonal utsätts av högst halter av luftföroreningar. Alla uppmätta halter är under Arbetsmiljöverkets hygieniska gränsvärden men en del halter är i nivå med och i vissa fall något över Världshälsoorganisationens hälsobaserade och striktare riktvärden för innemiljöer. Dessa riktvärden är dock satta för innemiljöer utan industriell verksamhet. Trots det är det viktigt att arbeta systematiskt med att minimera exponeringen för farliga luftföroreningar så långt som det är möjligt. Därför kan arbetsuppgifter som exempelvis innebär kontakt med bränslen, smörjoljor, hydrauloljor eller andra kemikalier, exponering för fordonsavgaser eller stekos behöva riskbedömas särskilt.

Åtgärder för att minska den personliga exponeringen kan vara både tekniska och organisatoriska. Det är viktigt att säkerställa en god allmänventilation för såväl arbetsplatser som hytter. Vissa utrymmen kan behöva särskilda utsug, såsom arbetsplatser för svetsning och maskinbearbetning, rengöring av motordelar, blandning av färg, över stekbord i köket och liknande, för att fånga upp luftföroreningar nära källan. Alternativt kan befintliga utsug behöva förbättras. Det är också viktigt att ha bra rutiner för rengöring och underhåll av arbetsutrustning och ventilationsanläggningar. Organisatoriska åtgärder kan vara att planera och fördela arbetet för att minska exponeringen för den enskilde individen genom arbetsrotation, arbetsväxling och möjligheter till paus i utrymme med lägre exponering.

Projekten finansierades av Afa Försäkring och Stiftelsen Sveriges Sjömanshus.

Vill du läsa om fler projekt vi gjort?

Vi vill att vår forskning ska komma till användning. Välkommen att ta del av vår kunskap och det material vi har tagit fram!